Ångest, en arvedel?

Jag får ofta ångest. Inte panikångest eller rejäla anfall utan bara vanlig gråtrist ångest. Nästan alltid har det med jobbet att göra. Saker jag sagt eller gjort. Saker jag inte sagt eller gjort. Saker elever sagt eller gjort. Saker föräldrar sagt eller skrivit i mail. Saker kollegor sagt eller gjort. Lektionsplaneringar eller upplägg. Bedömningar och betygsättning. Allt möjlig egentligen.

Det är ganska tröttsamt. Och så undrar jag om man verkligen ska jobba med något där man känner ångest mest hela tiden?

Fast sen tänker jag på när jag var student. Då hade jag också ångest lire hipp som happ. Kanske är det helt enkelt min lott i livet. Ligger i min natur. En del av att vara människa.

Eller kan man sluta? Skärpa till sig, rycka sig i kragen och bara lägga av. Inte oroa sig så mycket. Sluta grubbla över vad andra tycker och bara vara nöjd med det man gör. Att man gör sitt bästa och att det kanske är gott nog.

Men det verkar svårt. Hur gör man det?

Annonser
Det här inlägget postades i Navelskåderi, Skola. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Ångest, en arvedel?

  1. Miss Khaos skriver:

    Jaa du det där känner jag igen, usch.
    Det är kanske så det ska vara, men inte är det roligt när det blir mycket ångest för allt möjligt.
    Själv har jag ångest över huruvida jag ska fortsätta plugga eller starta något eget….
    Kramar till dig!

    • mrspitepalt skriver:

      Nej, det kanske är så för de flesta. Men man lever ju med villfarelsen att alla andra går omkring och är supernöjda jämt.

      Vad pluggar du då och vad skulle du vilja starta för eget företag? Går lite i sådana tankar själv, men undrar om jag är tillräckligt driven. Känns som man måste jobba dygnet runt när man är egen företagare. Det känns jobbigt…

      • Miss Khaos skriver:

        Jag pluggar till cnc-operatör. Men drömmer om att våga satsa på mint eget, riktigt vad vet jag inte riktigt mer än att jag har några idéer. . .
        Men det är som du säger mycket jobb och steget känns stort.

  2. Karin skriver:

    Samma här. Kan ligga och älta vad jag gjort eller sagt en hel natt. Tror att man får träna, men det är inte lätt. Fick rådet att tänka att ”jag har redan sagt eller gjort det, kan inte ändra på det och då är det lönlöst att älta det”. Det hjälper mig faktiskt lite. Svårare med föräldrar… Har ett sånt problem nu så får du några bra tips får du vidarebefordra:-)

    • mrspitepalt skriver:

      Föräldrar är värst! Jag har dock fått träna en hel del (nästan för mycket…) på föräldrakontakten på min nuvarande skola, och det blir lättare tycker jag. Förutom de där knasiga som alltid är missnöjda, oavsett.

      Jag har en jobbig situation med en kollega där det känns som jag har gjort en miss och låtit mina elever göra saker lite annorlunda är hens elever. Nu vet jag inte om jag ska prata med hen eller bara vänta och se vad som händer. Fan också!

      • Karin skriver:

        Aha, knivigt. Är kollegan schysst? I så fall tycker jag du ska prata med henom. Det är alltid bra att lägga korten på bordet och erkänna att man kanske gjort något tokigt.

      • mrspitepalt skriver:

        Nu har jag gjort det. Så skönt!

        Dessutom har jag fått ett föräldramail idag som får mig att ifrågasätta människors intelligens. När jag mailar dem korrekturläser jag och skriver om flera gånger så det ska låta bra. Men de kan uttala sig som att de visste allting om allting och ändå säga och skriva saker som är helt felaktiga och ibland idiotiska. Föräldern sa först att eleven var väldigt mån om att höja sig i alla ämnen hen hade mig i, och i nästa mening frågade föräldern vilka ämnen jag undervisade hens barn i. Dessutom trodde hen att SO var ett eget ämne, vid sidan av GE, HI, SH och RE… Suck!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s