Man är väl ingen vanlig svennebanan heller

Ett trevligt fredagsmys kan vara hemlagade hamburgare, ett glas rött och sen såsa i soffan framför På spåret. Trevligt, men lite gjort. Så 2011.

Man vill ju vara i framkant, så ikväll körde vi fredagsmys med att Knytet fick svårt att andas, började krampa och fradga. Därpå följde telefonsamtal med 112 och sen ambulansfärd in till barnakuten. Det visade sig vara en feberkramp, så inte jättefarligt alltså. Men det ser ju helt jävla otroligt läskigt ut.

När du håller din lelösa ettochetthalvtåring i famnen och han är helt okontaktbar, kippar efter luft och krampar i hela kroppen, då är man inte särskilt kaxig.

Men som sagt, man vill ju vara i framkant, ingen vanlig svennebanan, så fredagsmys på Astrid Lindgrens barnsjukhus, det känns liksom lite coolare.

Detta inlägg publicerades i Knytet. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Man är väl ingen vanlig svennebanan heller

  1. Karin skriver:

    Men hjälp! Fy vad hemskt, stackars er och stackars Knytet!! Det där känslan du beskriver vill jag gärna slippa uppleva. Hoppas han mår bättre nu. Kram på er!

  2. Hanna F skriver:

    Åh nej vad läskigt! Skönt att det ”bara” var en feberkramp och bra att ni åkte till akuten, trots att det inte är vad vi Svennebananer kallar för fredagsmys. Trots att jag är sjuksköterska (och ska kunna allt om alla sjukdomar och tillstånd som folk verkar tro) så är det ju så jobbigt när det händer barnen nåt, man står helt handfallen. Vår son feberkrampade när jag var ute och åt middag med jobbet och min man ringde mig på mobilen och sa att han inte fick liv i vår son. Gissa om jag blev skitskraj!! Maken var så chockad att han inte visste vad han skulle göra och jag blev så stirrig också så mina kollegor fick säga åt mig att ringa 112, som i sin tur ringde upp maken för att ge honom råd. Sonen kvicknade till snabbt och de tyckte inte vi behövde åka in akut. Jag kastade mig in i en taxi och tårarna rann hela vägen hem. När jag kom hem satt vår lille son i sin pappas knä och tittade på fotboll och pratade, nästan hur pigg som helst!
    Hoppas verkligen ni slipper uppleva detta igen.

    • mrspitepalt skriver:

      Men fy, det låter ju jätteläskigt med din son. Kan tänka mig att både du och din man tyckte det var otroligt hemskt. Jag hoppas också att man slipper uppleva det igen. Kan man verkligen vara utan.

  3. eva skriver:

    Det där alltså…’
    Fy så himla läskigt, jag får gåshud över hela kroppen och tycker så synd om er!
    Jag har inte varit med om det själv men det är ju rätt obehagligt har jag hört 😦
    Hoppas att allt är bättre nu, och varför följa strömmen o va som alla andra… Kram!

  4. Malin skriver:

    Usch vad läskigt, skönt att det inte var värre. Men nu tycker jag allt ni kan få vara friska ett tag, nog med sjuka för det här kvartalet!

  5. Skolfröken skriver:

    Men hjälp! Så skönt att det inte var något allvarligare, det måste ha varit hemskt! Har en vän som också varit med om det där.

    Stor kram till Knytet. Fick han stanna över natten?

  6. Pulver-Eva skriver:

    Vad skönt att det inte var något allvarligare, men jag kan verkligen förstå paniken som ni måste ha känt. Kram på dig

  7. Hanna skriver:

    Nej, vad läskigt.
    Hoppas ni får vara lite friskare ett tag nu.
    Kram.

Lämna en kommentar