En sten för två, tack

Idag såg jag pappas gravsten för första gången. Egentligen är stenen yesterdays news eftersom det är mammas gravsten som nu blivit en gemensam sambosten, men idag såg jag den för första gången med pappas namn ingraverat.

Det blir väldigt påtagligt när man ser namnet inristat i sten på det sättet. Man inser verkligen att detta är inget skämt, inget misstag. Pappa är jävligt död. När någon till och med skrivit det i sten, då är det på allvar. Och självklart visste jag ju det redan innan, men det är ändå en smula surrealistiskt att stå på en blåsig kyrkogård med en ledsen bukett rosor i handen och grina så kinderna värker framför en sten med båda mammas och pappas namn inristat i sig.

Jävla skit är vad det är. Jävla skit!

Annonser
Det här inlägget postades i Pappa. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till En sten för två, tack

  1. Pulver-Eva skriver:

    Massor av kramar

  2. Malin skriver:

    Ja det måste vara helt sjukt mycket skit!! Kram

  3. pippilotta skriver:

    sjukt jobbigt. jag har så himla svårt att gå dit, till graven. det är precis som du säger, dom är helt enkelt jävligt döda och jag känner inte att jag måste läsa namnen på stenen för att fatta eller så är det just det jag måste. tycker i vilket fall som helst att inte om att gå dit. du e stark som orkar. kram

  4. Jag tror ingen kan förstå hur surrealistiskt det är som inte själv stått där i blåsten. Sköt om dig!

  5. Hanna skriver:

    Kram ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s