Sill

Jag står och diskar efter maten och Palten berättar för Kotten att man äter sill vid påsk, midsommar och jul. Jag tänker på julen när vi sist åt sill och så tänker jag på pappa. Hur han satt med som en liten spillra vid julbordet och hur vi alla insåg att det var hans sista jul, trots att vi låtsades som ingenting. Jag tänker på att han inte är med den här påsken och att vi aldrig någonsin kommer fira en midsommar med honom igen, och plötsligt har jag grinat diskhon full.

Man kan anstränga sig hur mycket som helst för att alla ska få lika mycket i sina påskägg, men ibland är livet bara inte rättvist. Plötsligt har man firat sin sista påsk, ätit sin sista sillbit, klätt sin sista midsommarstång och sen är det bara över.

Jävla, jävla sill!

Annonser
Det här inlägget postades i Pappa. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Sill

  1. Hanna skriver:

    Åh, min bägare rinner över.
    Att livet ska behöva vara så orättvist fördelat.
    En stor kram till dig ♥

  2. ing skriver:

    kram.

  3. Barbasyster skriver:

  4. Hanna F skriver:

    Skickar en stor styrkekram till dig och håller med dig om att livet inte är rättvist. KRAM

  5. Sarah skriver:

    Största kramen!!!

  6. Ja, jävla sill!

  7. hanna skriver:

    Kram igen! Det är förjävligt! Jag bröt med min skitpappa för nåt år sen, men såna där saker kan fortfarande få mig att tänka på hur det var när jag var liten och han faktiskt brydde sig och inte bara ljög och sårade hela tiden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s