Vackert och förjävligt!

Nu är pappa begravd och det var vackert och sorgligt och alldeles, alldeles förjävligt!

Men det gick bra. Palten hade båda pojkarna och Kotten mutades med godis när han började få spring i benen. Starkaste Barbasyster sjöng Let it be så vackert att vi grät näsdukarna fulla. Barnen grät och vi vuxna grät och alla däremellan grät också lite. Pappas gamla anställda, skäggiga farbröder i sextioårsåldern grät. Jag vet inte varför det blir så extra hemskt och sorgligt när vuxna karlar grinar, men det blir det.

Men det var en vacker dag. Solen sken över den snöiga sjön precis bredvid kyrkan och blommorna var vackra och många. Efteråt åkte vi till värdshuset där Palten och jag hade vår bröllopsmiddag och där åt vi och pratade. King Lear hade gjort ett bildspel på pappa som var så fint och sorgligt så jag inte kunde titta på det mer än lite i taget. Bilder på pappa med stora mustascher, färgglada kavajer och konstiga frisyrer. Pappa som håller om oss döttrar på bröllop och skolavslutningar. Pappa med nyfödda bebisar i knät. Ett första barnbarn, en knubbig pojke i brokiga bebiskläder någon gång i mitten-slutet av nittonhundranittiotalet, och ett sista barnbarn, en skrynklig pojke i blöja någon gång i början av tvåtusentiotalet.

Den där sista bilden på pappa och Knytet är taget på vår uteplats. Det är varmt och juli och vi är nyblivna tvåbarnsföräldrar och överlyckliga och den där förgörande cancern har redan flyttat in i pappas lever och tagit över även fast vi inte vet det än och det är början och det är slutet och det är hemskt och förskräckligt och förjävligt.

Pappa. Du fattas oss! Nu får du och mamma hänga var det nu är man hänger där ni är. Hoppas ni följer med på avstånd och håller koll på oss. Vi ska försöka göra er stolta.

Annonser
Det här inlägget postades i Pappa. Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Vackert och förjävligt!

  1. Nocken skriver:

    Det låter som en vacker begravning, om begravningar kan vara vackra… Men det kan de ju…på sitt vis.
    Kram

  2. pippilotta skriver:

    tänkte på dig igår och hoppades just att det skulle få bli en fin dag, och det låter som om det blev det mitt i all sorg. KRAM

  3. Bratwurst skriver:

    Tårarna rinner… Men det låter som en fin dag trots allt.
    Stora kramar

  4. Pulver-Eva skriver:

    Vad fint du beskriver den hemska dagen. Jag tänkte så mycket på dig igår. Sköt om dig, kram

  5. Evasleva skriver:

    Jag gråter också. Det låter fint i all sin jävlighet. Så bra det kunde bli?

  6. Malin skriver:

    Mina ögon tåras av ditt fina inlägg. Beklagar er stora sorg.

  7. Johanna skriver:

    Många kramar.

  8. Sandra skriver:

    Svårt att tycka att nåt så hemskt är vackert, men det lät som ett fint farväl. Och det du skrivit redan i bloggen gör att jag är rätt säker på att de redan är superstola över er!

  9. King Lear skriver:

    Det var en bra beskrivning av dagen – en dag som jag framförallt tycker var fin. Det finns så många andra, mer oväntade tillfällen som känns bra mycket hemskare och jobbigare. Konstigt nog. Men jag minns att jag kände likadant vid mammas begravning.

  10. Bella skriver:

    Tänker på er…

  11. Hanna skriver:

    Fint och, som du skriver, hemskt på samma gång. Fast fint att så många verkar ha varit där och att han verkar ha betytt så mycket för dem. Brukar kännas skönt att få dela sin sorg med andra. Kram

  12. eva skriver:

    Det där är ju något man fasar för, någonting man inte vill gå igenom. Eller kanske ska jag skriva Jag. Jag fasar för det där. och vill inte vill inte vill inte. Men det kommer och det gör att jag kanske känner din sorg lite mer. Jag är ledsen för din skull. och jag stryker din kind lite lätt. Kram!

  13. Skolfröken skriver:

    Jättefint skrivet! Låter som det blev en mycket fin och personlig stund. Kram

  14. Hanna F skriver:

    Ja ögonen tåras när jag läser ditt fina inlägg. Förstår att det var en förjävlig dag, men som ändå verkar ha varit väldigt vacker och såklart stämningsfull. Det är klart att både din mamma och pappa är stolta över er, ni verkar vara så fantastiska alla i din familj. Kram

  15. Hoppas att det ändå blev en personlig stund och att ni kan finna lite styrka i att familjen och så många vänner hade samlats.

  16. Dr. Snuggles skriver:

    Bra att det ändå blev en fin dag för er…

  17. Ewa skriver:

    Jag tror att det är som samerna tror: att en människa lever så länge nån minns en. De känns ju så oerhört nära så jag kan inte tänka mig annat.
    Styrkekramar och varma hälsningar från skitkalla piteå.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s