Att döma eller inte döma, det är frågan

En känd Änglalik bloggare har i dagarna fått tvillingsöner och när hon på sin blogg tillkännager namnen blir hon överöst med kommentarer. Majoriteten består av kommentarer av typen ”oj, vilka fina pojkar och vilka fina namn”, men några få kommentarer är mer av sorten ”socialgrupp 3, passar inte med efternamnet, fula”. Vet inte vad som är mest skrämmande, att det finns så många människor som tycker hennes namnväl är fina, eller att det finns en liten grupp människor som känner sig tvungna att kritisera och döma hennes val.

Jag tycker också namnen är förskräckliga, och jag skulle inte välja att döpa mina söner till dessa namn om jag så var under pistolhot, men jag skulle väl aldrig säga det till henne. Tror de att hon kommer välja nya namn, vilket skulle vara otroligt sorgligt, eller känner de att de bara måste dela med sig av sina åsikter. Jag gissar att vissa som har varit positiva till namnen egentligen inte är det, men det är ju så man gör. Man säger ”bra” fast man egentligen menar ”men är du inte klok, människa?!”. Det är så det fungerar i vårt samhälle.

När Knytet föddes fick vi ganska delade reaktioner på hans namn. Hälften verkade tycka det var jättefint, en stor grupp tyckte nog vi var ganska knasiga men de var artiga och sa, mmm vad fint, och några få hade svårt att dölja sina känslor. Däribland Paltens mamma som skrattade och sa ”nej, nej… neeeej… men Magnus som är så fint?”

Varför gör man så? Varför sväljer man inte bara sitt WTF och nickar och ler? Och framför allt på nätet. Hon bloggerskan vill inte höra vad människor tycker om det inte är ”fint” och ”bra” och ”annorlunda”, och det är lätt att vara snäll och positiv i kommentarfältet och sen sitta framför sin dataskärm  och kräkas och tycka hon är knäpp.

Det finns jättemånga saker jag aldrig skulle göra. Jag skulle aldrig klippa hockeyfrisyr på pojkarna. Jag skulle aldrig köpa jackor med stora emblem och Blixten Mcqueen på ryggen. Jag skulle aldrig inreda mitt hem med saker som är shabby chick eller New England. Jag skulle aldrig köpa matchande skidställ till mig och Palten. Jag skulle aldrig prata om mitt sexliv högt i mobilen på tunnelbanan. Jag skulle aldrig skriva på Facebook att jag har fredagsmys med fläskfilé och ”bea” och sen avsluta med ”livet leker” och ”kramiz”. Men jag skulle heller aldrig säga till människorna som gör det exakt vad jag tycker om dem. För de vill ju uppenbarligen göra så oavsett vad jag tycker och då dömer jag hellre i det tysta. För döma, det skulle jag göra.

Annonser
Det här inlägget postades i Navelskåderi. Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till Att döma eller inte döma, det är frågan

  1. Sarah skriver:

    Jag har ingen aning om vem det är som har fått barn eller vad ungarna heter, men jag förstår precis vad du menar. Och håller med. Plus att jag kom på att jag inte vet vad dina barn heter på riktigt! Många har reagerat på Beppe, men nästan alltid positivt. Men det var en mamma på Viggo gamla dagis som undrade om det verkligen var ”ett riktigt” namn? Och kunde man verkligen heta det? Behöver jag säga att hennes son hette Jazz? Hahaha!

    Och vad är det med alla myyyysuppdateringar på fejjan? Jag smäller av. Blir på riktigt provocerad. Tack för att du blir det också.

    Hur är det annars? Hur är det med din pappa?

    Kram Sarah

    • mrspitepalt skriver:

      Änglas showrum heter bloggen och barnen heter Enzo och Romeo och i efternamn heter de typ Pettersson. Beppe är ju ett jättfint namn, har man en son som heter Jazz borde man inte uttala sig överhuvudtaget.

      Ja, jag förstår inte varför folk måste skriva så käcka och långa inlägg hur som helst. Det borde finnas någon slags gallring för vad man får skriva på FB. Jag sökte efter dig där, men hittade dig inte, många med ditt namn. Om du söker på mig där får du veta vad barnen heter. Visst har du mitt namn i mailen när du fick lösenord? Jag har röd och vit-randig blus och håller i Knytet på bilden.

  2. Skolfröken skriver:

    Håller med om att det är skumt med folk som måste kommentera på det där sättet. Visst, bloggar man får man vara beredd på kommentarer, men måste de vara så elaka? Jag började skratta när jag läste vad de hette och tyckte kanske att det var lite galet. Men jag skulle ju aldrig skriva en elak kommentar om det till henne…

    Vi fick också en del kommentarer om våra val. Skolbebisens namn tycker folk bara är ett smeknamn och en av tvillingarnas namn tycker svärfar är jättefult och att det låter som en gammal sur kärring. Tack för den! Varför säger man något sånt?

    Som lärare har man ju varje år elever med namn som är lite far out och man skrattar ju lite i hemlighet. Sen är det ju rätt bra med de lite udda namnen, man lär sig ju de elevernas namn snabbare. Jag tycker dock att det är synd att folk i gemen inte tänker mer på att förnamnen ska passa ihop med efternamnen. Det låter liksom fel med en unge som heter Harmony Svensson. Eller?

    • Skolfröken skriver:

      Usch, nu var jag inne och läste alla elaka kommentarer. Folk är ju dumma i huvudet! Jag skäms nu för min sista mening, jag är nog lite namnfascist jag…

      • mrspitepalt skriver:

        Men jag tycker man får vara namnfascist, det är ju jag också. Men att vara det på hennes blogg känns lite onödigt. Men namnen är förskräckliga, det är ingen fråga om saken.

  3. Hanna F skriver:

    Ja herregud vilka kommentarer hon fått, visserligen är majoriteten positiva, men jag gissar att det inte är de hon kommer att minnas mest. Jag tycker inte heller att namnen är fina, men jag skulle aldrig skriva det på hennes blogg, jag skulle inte säga det om det så var min bästa vän som valt de namnen för det är hennes val. Vi valde att inte säga vad vi ville att vårt andra barn skulle heta innan hon föddes för vi ville slippa få höra om någon tyckte det var fult eller att de tyckte nåt annat namn var finare. Det skulle dock vara intressant att höra hur de tänkte när de valde namnen ;o)

  4. grenman skriver:

    jag tycker det är jättesvårt det där. är nog lite namfacist jag ockå tyvärr. men vissa namn ger vissa associationer på gott och ont. de namn som de har valt ger väl mest sämre sådana. knytets namn kommer jag nog fortfarande ett tag förknippa med ost men det är ett bra sådant. 🙂

    men generellt tycker jag nog att man ska försöka matcha för och efternamn det låter lite bättre då.
    Men jag håller med dig att skriva något negativt men jag förvånandes faktistk över hur många som var otroligt positiva över namnvalet i engla-fallet.

    • mrspitepalt skriver:

      Jo, ost är ju liksom synonymt med Knytets namn. Eller det var det förut, nu tänker vi inte så mycket på det. (Undrar om folk tror att vi har döpt honom efter en råtta eller nåt om de läser detta…) honJag är helt säker på att många som skrivit positiva saker egentligen tycker namnen är hemska. Men man vill ju vara snäll. Många verkar ju fråga och hoppas på att andranamnen ska vara förstanamn. Sen är ju folk flänga överlag. Någon skrev att hon var tvungen att gå in på bloggen under sin USA-resa för att kolla för att hon var så nyfiken. Men hallå?!

  5. grenman skriver:

    okej, jag skyller på att jag är nyvaken för mitt sista stycke låter väldigt konstigt, jag hoppas att du förstår kontentan iaf.

  6. Maria skriver:

    Mitt i prick! Gammal hederlig hänsyn borde användas så mycket mer tycker jag!

  7. Sandra skriver:

    Jag skulle heller aldrig vara elak i en kommentar. Fast å andra sidan är jag ju dum nu när jag håller med om att namnen är fula. Det jag stör mig på är inte hur det passar ihop med efternamnet utan att så många verkar välja namn som passar fint till bebisar och små barn men de tänker inte vidare sedan.

    Visst, en pluttbebis som heter Enzo (tänker bara på apungen på den där djurparken) kan vara gulligt men hur sött tror de att han tycker det är när han är 15 och ska ragga brudar?!

    • mrspitepalt skriver:

      Men man måste ju inte gilla hennes namnval. Det kanske inte är snällt av mig att skriva om det här heller, men man måste ju få ha sin åsikt, så länge man inte känner sig tvingad att dela med sig av den till henne. Och Enzo kanske är ett fint namn på en apa, men längre än så kan jag nog inte sträka mig, tyvär…

  8. Snäckan skriver:

    Åh herregud. Jag ÄR så trött på det eviga tyckandet om andra människors namnval. Speciellt jobbiga måste jga erkänna att släktingar är och det är oerhört sårande att höra nedlåtande kommentarer om något man vält med omsorg. Tycker man om det så säg då det annars håll klaffen!!

    kram

    • mrspitepalt skriver:

      Ja, det är jättekonstigt. Varför känner man att den egna åsikten är så viktig att den bara måste vädras? Dessutom vänjer man sig ju alltid vid ett namn och efter ett tag tycker man ju förhoppningsvis inte att det är så konstigt längre.

  9. Evasleva skriver:

    Haha!
    kan inte annat än att hålla med er alla.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s